Att vara fadder till ett barn
Vad kostar det att vara fadder?
Vad betyder fadderstödet för barnet och familjen?
Kan jag vara säker på att mitt fadderbarn får gå i skolan?
Kan vi vara flera som stödjer ett fadderbarn?
Hur vet jag att mina pengar kommer fram?
Hur länge är jag fadder till barnet?
Hur väljer ni vilka barn som ska få en fadder?
Hur blir jag fadder?
Det är enkelt att bli fadder. Fyll bara i dina uppgifter i anmälningsformuläret eller ring Barnfondens fadderservice på 040-12 18 85. Du kan välja vilket land du vill blir fadder i, ungefär hur gammalt barnet ska vara och om du vill stödja en flicka eller en pojke. Om du inte gör några val väljer Barnfonden ut ett barn som just nu väntar på att få en fadder.
Efter att Barnfonden mottagit din anmälan tar det vanligtvis en vecka innan du får information om ditt fadderbarn.
Vad kostar det att vara fadder?
Det kostar 230 kr i månaden att vara fadder till ett barn.
Vad betyder fadderstödet för barnet och familjen?
Fadderbidragen används till att göra insatser för att fadderbarnen – och alla andra barn och familjer i byn – ska få det bättre. Det kan handla om att bygga en skola i områden där ingen skola finns, om att ge barnen regelbundna hälsokontroller och vaccinationer eller om att hjälpa kvinnorna att starta en kvarn som förenklar det dagliga arbetet och ger familjen en inkomst.
Det personliga fadderskapet innebär kontakt och utbyte mellan människor från olika delar av världen. Det tror vi leder till en ökad förståelse och en vilja att vara med och förändra. Vi tror att det personliga fadderskapet kan ge insikter om barns liv i världen och om den egna möjligheten att påverka detta liv till det bättre.
Kan jag vara säker på att mitt fadderbarn får gå i skolan?
Barnfonden arbetar för att alla barn i fadderprojekten ska få gå i skolan. Det gör vi till exempel genom att bygga skolor, genom att ge familjer bättre möjlighet att försörja sig så att de har möjlighet att låta barnen gå i skolan och genom att informera föräldrar om hur viktigt utbildning är. Det är ett arbete som tar tid och i undantagsfall kan det därför hända att ett fadderbarn inte går i skolan.
Barnfonden kan inte garantera att fadderbarnen får gå i skolan för det skulle innebära att vi till exempel inte kan stödja familjer i områden där det ännu inte finns en skola, eller familjer som råkar ut för något oförutsett som innebär att barnen inte kan gå i skolan under en period. Målet är alltid att barnen så snart som möjligt ska få gå i skolan.
I några länder där Barnfonden arbetar är skolan avgiftsfri, medan det i andra länder tas ut avgifter. I vissa fadderprojekt används fadderbidraget för att betala skolavgifter och/eller skoluniformer för att barnen ska kunna gå i skolan. Men familjerna vid fadderprojektet kan också bestämma att bidraget istället ska användas för att renovera skolan eller utbilda lärarna. Behoven ser olika ut i olika länder och grundtanken är att familjerna, genom insatser inom försörjning och hälsa, ska bli självförsörjande och själva kunna betala skolavgifter för sina barn. Detta för att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar.
I din årsrapport om fadderbarnet och fadderprojektet kan du läsa hur just ditt fadderbidrag används.
Vad får jag som fadder?
När du blir fadder får du foto och information om ditt fadderbarn, och information om det fadderprojekt som barnet och familjen får stöd genom. Du får också en adress att skriva till om du vill brevväxla med barnet och familjen.
Årsrapport
En gång om året får du sedan en rapport som berättar hur ditt fadderbarn har det, om projektets arbete och om de förändringar som har skett i området.
Ofta får du ett nytt foto tillsammans med årsrapporten. Du är annars välkommen att, utan kostnad, beställa ett foto på barnet vartannat år. Du kan även beställa fler foton på familjen och området där de bor.
Faddertidningen Pusselbiten
Två gånger om året får du Barnfondens tidning Pusselbiten. I den kan du läsa mer om arbetet i fadderprojekten, om länderna vi arbetar i och om andra faddrar som hälsat på sina fadderbarn.
Digitalt nyhetsbrev
Som fadder kan du prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev. I nyhetsbrevet kan du läsa om aktuella händelser i fadderprojekten, tips om brevväxling m m. Anmäl dig som prenumerant i formuläret till höger.
Kan vi vara flera som stödjer ett fadderbarn?
Det går bra att vara flera som delar på ett fadderskap. Ni anger då bara gruppens eventuella namn samt en kontaktperson som ansvarar för kontakten med Barnfonden och fadderbarnet. Däremot har ett barn aldrig någon annan fadder som du inte känner till. Vanligtvis har varje familj bara en fadder, men i enstaka fall, t ex om familjen har många barn, kan ytterligare något syskon ha en fadder.
Hur vet jag att mina pengar kommer fram?
Barnfonden redovisar öppet sin ekonomi. Du kan läsa om vår senaste årsredovisning här. Barnfonden har 90-konto som kontrolleras av SFI (Svensk Insamlingskontroll). Vi överför ca 85% av de insamlade bidragen, jämfört med 75% som är kravet för att få ha 90-konto. Våra räkenskaper kontrolleras av en auktoriserad revisor (Grant Thornton i Malmö).
Kontroll av fadderprojekten
Fadderprojekten kontrolleras varje månad av finansavdelningen vid programlandets huvudkontor. Dessutom besöker controllers från finansavdelningen projekten med jämna mellanrum och kontrollerar genom besök hos slumpvis utvalda familjer att familjen mottagit det stöd som finns angivet i barnets journal vid projektkontoret. Även revisorer från BØRNEfonden respektive ChildFund besöker programländerna och kontrollerar att pengarna har använts till avsedda syften. Om pengarna använts felaktigt upptäcks detta snabbt genom det kontrollsystem som finns.
Du kan se resultatet av ditt stöd
En gång om året får du en skriftlig rapport från fadderprojektet som berättar om ditt fadderbarns utveckling och om projektets arbete. Ett annat sätt att få veta mer om hur fadderbarnet har det är att brevväxla med familjen. Om du vill och har möjlighet kan du också själv resa och besöka ditt fadderbarn och se hur arbetet går till.
Hur länge är jag fadder till barnet?
Du är bara fadder så länge du själv vill. Om du vill avbryta ditt fadderskap meddelar du bara Barnfonden. Barnet får då fortsatt stöd från det lokala fadderprojektet och vi försöker hitta en ny fadder. Men vår förhoppning är att du vill vara fadder under minst ett år.
Fadderskapet för ett barn avslutas när fadderbarnet har gått ut skolan och själv kan söka arbete och försörja sig. Hur gamla ungdomarna är när de är klara med skolgången varierar ganska mycket och därför är det svårt att säga exakt när fadderskapet avslutas. När fadderbarnen blivit lite äldre får faddern en framtidsplan där det står hur länge fadderbarnet beräknas vara klar med sin utbildning.
Ibland avslutas fadderskapet redan innan barnet har slutat skolan. Om fadderbarnets familj, eller till och med hela fadderprojektet, blir självförsörjande och barnen har tillgång till skola, hälsovård, mat och vatten, har vi nått vårt mål och vårt stöd behövs inte längre. Om det händer avslutas fadderskapet för familjen eller hela fadderprojektet så att mer behövande familjer kan få stöd istället.
En annan orsak till att fadderskap ibland måste avslutas är att familjen väljer att flytta till ett område där Barnfonden inte arbetar.
När ett fadderskap avslutas får faddern information från Barnfonden och erbjuds samtidigt att i stället stödja ett annat barn.
Hur väljer ni vilka barn som ska få en fadder?
Barnfondens fadderprojekt stödjer barn och familjer oavsett tro, ursprung eller politisk övertygelse.
I de områden där fadderprojekten startas är en mycket stor del av familjerna i behov av stöd. Eftersom behoven ser olika ut på olika platser sätter varje fadderprojekt upp kriterier för vilka familjer som kan delta. Dessa kriterier ser till barnens levnadsvillkor, hälsa och även till föräldrarnas möjlighet att försörja familjen. De familjer som uppfyller kriterierna väljer själva om de vill ansöka om att vara med i projektet. Det är sedan barn ur dessa familjer som får en fadder. Men det är inte bara fadderbarnens och deras familjer som får ta del av projektets arbete. Alla familjer i området drar nytta av de insatser som görs, till exempel när skolor renoveras och lärare utbildas.
