Honduras

Honduras är det näst största landet i Centralamerika. Kusten mot Karibiska havet i norr är lång och låglänt, men inåt landet reser sig kullar som växer till berg med höjder på nära 3000 meter. Bergen avlöses i söder av en smal remsa Stillahavskust vid Fonsecabukten. Djupa floddalar genomskär landet och dessa förklarar namnet Honduras, som kommer av det spanska ordet för djup, hondo. Klimatet är tropiskt med liten temperaturskillnad mellan årstiderna. Det regnar mycket och landet drabbas ofta av stormar och översvämningar.

Befolkning

Den honduranska befolkningen ökar i snabb takt och över 40 procent av befolkningen är under 15 år. De flesta honduraner lever på nordkusten och i landets västra och centrala delar.

Majoriteten av befolkningen är spansktalande mestiser, d v s människor av blandat spanskt och indianskt ursprung. Dessutom finns det ett blandfolk av karibindianer och svarta som kallas garífuna. Kolonialismen slog sönder mycket av den indianska kulturen och de flesta indianer har efter hand tagit till sig de spanska sederna. En liten del av indianbefolkningen utövar dock fortfarande sin gamla religion. Vissa indiangrupper brukar också sin jord på ett traditionellt, kollektivt sätt, och i några byar utövas indianskt konsthantverk, främst träsnideri. Den katolska tron dominerar i landet. Katolska kyrkan har stort folkligt inflytande och har under senare decennier bland annat krävt att jordlösa lantarbetare ska få mark och att den växande fattigdomen ska bekämpas.

Sociala förhållanden

Honduras är ett av de fattigaste länderna i Latinamerika. En stor del av befolkningen lever under fattigdomsstrecket och många i extrem fattigdom. Landet är starkt beroende av utländskt bistånd och dras med en enorm utlandsskuld. I juli 2000 blev det klart att Honduras skulle omfattas av ett initiativ från Världsbanken om en avskrivning av en del av utlandsskulden för världens mest skuldsatta länder. Under 90-talet har privatiseringar och nedskärningar i den offentliga sektorn lett till hög arbetslöshet och växande sociala klyftor. Indikatorerna för hälsa, barnadödlighet och medellivslängd har dock förbättrats. Det finns ett sjukförsäkringssystem för anställda och deras familjer, men det omfattar långt ifrån alla. Över en fjärdedel av honduranerna, mestadels landsbygdsbor, saknar tillgång till hälsovård. Honduras har också flest fall av aids i Centralamerika.

Historia

Det område som idag är Honduras beboddes tidigt av en rad olika indianfolk, bland annat mayaindianerna som hade sin högkultur mellan år 600 och 800 e Kr. Columbus steg iland på den honduranska kusten 1502. Landet koloniserades av Spanien och inlemmades 1570 i den grupp spanska kolonier som styrdes från Guatemala. De centralamerikanska provinserna förklarade sig självständiga från Spanien 1821 och bildade en lös federation. 1838 blev Honduras en självständig republik. Honduras ekonomi var då outvecklad och byggde under 1800-talet främst på silverbrytning och boskapsskötsel. Situationen förändrades vid sekelskiftet då amerikanska fruktbolag fick ta över enorma landområden i Honduras i utbyte mot att de byggde järnvägar. Dessa bolag fick allt större inflytande i landet. 1907 utbröt krig mellan Honduras och Nicaragua, där oppositionella honduraner fått en fristad. Under detta krig satte USA för första gången i land trupper i Honduras för att bevaka amerikanska ekonomiska intressen i landet.

Politisk utveckling

Den honduranska politiken domineras till stor del av två högerpartier med små ideologiska skillnader. Båda partierna företräder en liten ekonomisk elit. 1932 inleddes en tid av hård diktatur som på flera sätt kom att bli stilbildande för landet. Tiburcio Cariás Andino, grundare av det konservativa Nationella partiet, vann då presidentvalet med stöd av USA och bananbolaget United Fruit Company. Andino begränsade de civila och politiska rättigheterna och fyllde fängelserna med politiska fångar.

I slutet av 1960-talet försämrades förhållandet till grannlandet El Salvador, bland annat på grund av att Honduras utvisade många salvadoraner som arbetat illegalt i Honduras. Dessutom tvistade länderna om gränsområden. I samband med en kvalmatch till fotbolls-VM 1969 uppstod handgripligheter mellan honduraner och salvadoraner. Några veckor senare övergick motsättningarna i öppet krig då El Salvador invaderade Honduras. Det s k fotbollskriget varade bara i fyra dagar men krävde ca 2000 dödsoffer och det kom att ta över tio år att få till stånd en fredsuppgörelse. Under resten av 1970-talet avlöste olika militärer varandra på presidentposten, samtidigt som landet drogs in i en svår ekonomiska kris.

I början av 1980-talet blev Honduras en språngbräda för USA:s strävan att bekämpa socialismen i Centralamerika. USA stödde högergerillan contras som försökte störta den vänsterinriktade sandinistregeringen i Nicaragua. Amerikanska militärbaser och flygfält upprättades i Honduras. Militären, har haft ett stort inflytande på honduransk politik. Under den liberale presidenten Carlos Roberto Reina (1994-1998) tvingades emellertid militären till politisk reträtt. Försvarsanslagen minskades kraftigt och den allmänna värnplikten avskaffades.

Källa: UI:s Landguiden