Dominica

Vårt arbete

I Dominica samarbetar Barnfonden med ChildFund som haft verksamhet i landet sedan 1985. I dagsläget stödjer faddrar genom ChildFund ca 6 400 barn och deras familjer. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.

I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst. Hur programmen är upplagda varierar från land till land och från projekt till projekt eftersom arbetet anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbetet.

Utbildning är en viktig del i fadderprojektens arbete och i Dominica samarbetar man med de lokala skolorna och har bland annat varit med och anordnat rättstavningstävlingar för att motivera barn och ungdomar att lära sig skriva och läsa. Målet är att alla barn ska vara läs- och skrivkunniga vid 16 års ålder.

I Dominica arbetar fadderprojekten även med insatser för små barn. Det finns workshops för småbarnsföräldrar där de får lära sig om vård, hälsa och små barns utveckling. Till exempel får de tips om hur man enkelt kan tillverka stimulerande leksaker till barnen. Inom fadderprojekten finns också grupper för bara män där pappor kan mötas och diskutera och även utbilda andra pappor till att bli bra förebilder.

Fadderprojekten arbetar tillsammans med lokala hälsocenter för att alla barn ska ha fått nödvändiga vaccinationer och gått på regelbundna hälsokontroller innan de börjar förskolan. För att förbättra de hygieniska förhållandena i byarna hjälper fadderprojekten, i samarbete med hälsoministeriet, till med att bygga latriner och vattensystem. Familjerna får även utbildning i hur de sköter de nya latrin- och vattensystemen.

För att förbättra familjernas ekonomiska situation arbetar fadderprojekten med inkomstskapande aktiviteter för föräldrarna. Många mammor har till exempel fått gå en symaskinskurs så att de kan sy upp kläder och sälja.

Levnadsförhållanden

Dominica är ett av Västindiens fattigaste länder. I många områden finns varken tillgång till rent vatten eller elektricitet. Utan tillgång till rent vatten blir även de sanitära förhållandena dåliga. Arbetslösheten på ön är hög och det är ont om arbetstillfällen. Landet är beroende av import av matvaror vilket gör det känsligt för priser på råvaror och stigande bränsle- och fraktkostnader.

Befolkning, språk och religion

Dominicas befolkning härstammar till största delen från afrikanska slavar. Det finns också en liten vit minoritet på ön. Dominica är den enda ön i Västindien där ursprungsbefolkningen, karibindianerna, finns kvar. De är idag ca 3000 personer som bor i ett reservat på öns östra kust. Trots att de lever i reservat lever de inte avskärmade från resten av öns befolkning och de har idag en ganska modern livsstil även om många traditioner bevaras.

Engelska är officiellt språk. Dessutom talas creol och cocoy som är blandspråk. 

Största delen av befolkningen är katoliker sedan tiden som fransk koloni. Även protestantiska kyrkor har fått fler medlemmar på senare tid.

Klimat och geografi

Dominica har tropiskt klimat och får mycket nederbörd. Ön ligger i den mest orkandrabbade delen av Västindien och orkansäsongen varar mellan juli och oktober. Ön är täckt av höga gröna berg och det finns åtta aktiva vulkaner. Det finns även många floder, vattenfall och en insjö.

Historia

Dominica befolkades för mellan 2000 och 3000 år sedan av arawakindianer. På 900-talet e. Kr. trängdes de undan av karibindianerna. Columbus nådde Dominica 1493 men på grund av den svåra terrängen motstod karibindianerna erövringsförsöken under nästan 200 år. Men återkommande strider och de sjukdomar som européerna förde med sig gjorde att indianernas antal minskade och år 1730 fanns det bara 400 karibindianer kvar på ön.

Dominica kolonialiserades först av fransmän som anlade plantager och tog afrikanska slavar till ön. På Dominica till skillnad från många andra öar hade slavarna rätt att odla och sälja egna produkter vilket gjorde att många efter en period kunde köpa sig fria och starta egna plantager.

Britterna erövrade ön 1761 och införde ett samhällssystem som i stort sett gav dem ensamrätt på politiken medan svarta och de franska plantageägarna hölls utanför. Först år 1831 fick hela öns befolkning rösträtt. År 1834 förbjöds slaveriet och de cirka 14 000 slavarna på ön blev fria att starta sina egna plantager och många flyttade och bildade nya byar. År 1878 blev Dominica en självständig stat inom brittiska samväldet.

Ekonomi

Sötvatten, skog och pimpsten är de främsta naturtillgångarna. Inget annat land i Västindien är lika beroende av bananproduktion som Dominica. Den dominikanska ekonomin har drabbats hårt av det sjunkande priset på bananer. Förutom bananer odlas även kokosnötter och tropiska frukter som mango och avokado. Utvinning av kokosfett som används för att tillverka tvål är den största industrin. Turistnäringen begränsas av att stränderna är få och små jämfört med andra öar i regionen.