Bolivia

flag_bolivia

Officiellt namn: República de Bolivia/ Republiken Bolivia
Yta: 1 098 581 km²
Huvudstad:  Sucre och La Paz (formell huvudstad/administrativ huvudstad) 
Antal invånare: 10 030 832 (2010)
Statsskick: republik, enhetsstat
Medellivslängd: 64,4

Vårt arbete

I Bolivia samarbetar Barnfonden med ChildFund som haft verksamhet i landet sedan 1980. I dagsläget stödjer faddrar genom ChildFund ca 24 000 barn och deras familjer. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.

I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst. Hur programmen är upplagda varierar från land till land och från projekt till projekt eftersom arbetet anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbetet.

ChildFund Bolivia arbetar för att förbättra de hygieniska förhållandena där familjerna bor. Detta gör man genom att bygga brunnar, vattenreservoarer och avlopp, samt genom att renovera och sanera hus som annars riskerar att bli en fara för familjen under regnsäsongen.

Genom att ge nödvändiga vaccinationer till små barn undviker man att de drabbas av vanliga sjukdomar som går att stoppa. För att ytterligare minska risken för att barnen ska drabbas av sjukdomar genomgår de regelbundna hälsokontroller och får näringstillskott om det behövs. Spädbarnsdödligheten motverkas genom förebyggande vård och utbildning till mödrarna.

Som ett led i försöken att ge familjerna en egen inkomst har ChildFund i samarbete med andra organisationer utrustat klassrum för att kunna erbjuda kurser i snickeri, sömnad och dataanvändning. I kombination med detta erbjuder man mikrokrediter, som är små lån som administreras inom projektet. Lånet kan till exempel gå till att köpa in en symaskin för att starta en egen syateljé.

Levnadsförhållanden

Ungefär två tredjedelar av bolivianerna lever i fattigdom. Särskilt svår är situationen för ursprungsbefolkningen. Indianerna har generellt sämre hälsa, kortare medellivslängd, lägre inkomster och sämre utbildning.

Den bolivianska hälsovården är otillräcklig och finns till stor del i städerna. Att hälsan hos landsbygdsbefolkningen är dålig beror delvis på bristande hygieniska förhållanden. Bara en av fem landsbygdsbor har tillgång till tillräckliga mängder rent vatten. Undernäring är vanligt och många dödsfall orsakas av inälvsparasiter och infektionssjukdomar. Spädbarnsdödligheten är den högsta i regionen.

Arbetslöshet är ett stort problem och leder till att upp till två tredjedelar av arbetskraften inte har en formell anställning. Över hälften av denna grupp är självförsörjande småbönder och resterande del försörjer sig ofta som gatuförsäljare eller diversearbetare. Det innebär att de står utanför det försäkringssystem för hälso- och sjukvård som finns för fast anställda. 

Befolkning och språk

Mer än hälften av Bolivias befolkning tillhör ursprungsbefolkningen. En tredjedel av invånarna är mestiser (av blandad europeisk och indiansk härkomst). Bara en tiondel är vita som ofta är ättlingar till spanjorerna. Trots storleken på gruppen har spanskättlingarna stort politiskt och ekonomiskt inflytandet.

Det officiella språket är spanska som dominerar inom förvaltning och utbildning. Spanskan talas dock bara av knappt halva befolkningen. De dominerande indianspråken quechua och aymara räknas också som officiella språk.

Kultur och religion

De djupa klyftorna mellan den indianska majoriteten och den styrande eliten har varit ett återkommande tema i boliviansk litteratur och film. Den bolivianska musiken är starkt influerad av folkmusiken och får en speciell prägel av blåsinstrument som zampoña och quena.

En stor majoritet av befolkningen bekänner sig till den romersk-katolska tron, som är statsreligion. Bland indianerna är katolicismen ofta uppblandad med traditionella religiösa föreställningar.

Geografi och klimat

BoliviaBergskedjan Anderna dominerar landets västra tredjedel. På 3500-4000 meters höjd ligger en karg platå kallad Altiplano, där bor merparten av befolkningen och där har gruvindustrin sitt centrum. Latinamerikas största insjö, Titicacasjön, tillhör delvis Bolivia.

Bolivia ligger i det tropiska området söder om ekvatorn. Klimatet varierar starkt och avgörs främst av höjden över havet. På platån är klimatet kärvt men nedanför bergskedjorna i de östra delarna av landet är det varmt och fuktigt. Även regnmängden varierar mycket mellan olika regioner. 

Historia

Runt Titicacasjön fanns bofasta kulturer från 1200-talet f Kr. När inkariket expanderade på 1400-talet så hamnade Bolivia under dess välde. När spanjorerna kom till Sydamerika på 1530-talet var inkariket försvagat av inre motsättningar och föll snabbt samman. Spanjorerna erövrade slutligen hela Bolivia år 1538. En rad uppror mot det spanska väldet utbröt under 1600- och 1700-talen, både bland mestiser och indianer, men först efter 1809 uppstod en stark självständighetsrörelse. General Antonio José de Sucre, en av den sydamerikanske frihetshjälten Simón Bolívars närmaste män, besegrade spanjorerna i Peru 1824, varefter de utropade landets självständighet 1825. Landet uppkallades efter Bolívar och Sucre blev dess förste president.

 

Bolivia har sedan självständigheten lidit av politisk instabilitet, orsakad av partisplittring, militärkupper, strejker och politiskt våld. Bolivia sägs vara det land där det begåtts flest statskupper. Ett stort problem är statsanställda politikers och militärers inblandning i narkotikahandeln. Det växande missnöjet med korruptionen bland politiker har utgjort en grogrund för nya partier. 

Ekonomi

Trots stora naturtillgångar i form av olja, naturgas och andra mineraler är Bolivia ett mycket fattigt land med höga utlandsskulder som är beroende av bistånd utifrån. En orsak till den svåra ekonomiska situationen är att ekonomin är alltför baserad på råvaruexport som ger liten ekonomisk vinst.

Bolivias viktigaste legala exportgröda är soja, tillsammans med sockerrör, oljeväxter, bomull och kaffe. Bolivianerna själva odlar majs, vete, ris och potatis för egen konsumtion. En kontroversiell del av den bolivianska ekonomin är odlingen av kokabusken. Användandet  av koka har djupa rötter i den indianska kulturen, bland annat som läkemedel. Men kokabladen är även råvara i framställning av kokain. Bland annat USA har varit drivande i att förbjuda odling av koka helt.


Anmäl dig här:

Jag vill bli
Speciella önskemål
Mina personuppgifter
Ange ditt personnummer här
(för skattereduktion)
Jag är

Vill du bli fadder till mer än ett barn eller ha hjälp med din anmälan? Kontakta Barnfonden på 040- 12 18 85 eller mejla info@barnfonden.se

Barnfonden behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Läs om PuL.

* Du har rätt till skatteavdrag med 25 %. Gåvorna måste vara minst 200 kr per gång och minst 2 000 kr per år. Du måste vara över 18 år och betala skatt i Sverige. Läs mer