Kambodja

| Officiellt namn: | Preah Reacheanachakr Kampuchea/ Kungariket Kambodja |
| Yta: | 181 035 km² |
| Huvudstad: | Phnom Penh |
| Antal invånare: | 14 138 255 (2010) |
| Statsskick: | Monarki, enhetsstat |
| Medellivslängd: | 59 år |
Vårt arbete
I Kambodja samarbetar Barnfonden med ChildFund Cambodia som har arbetat i landet sedan 2007. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.
I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst.
Arbetet i fadderprojekten anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbetet.
Om Kambodja
Kambodja är ett av världens fattigaste länder. Runt 85 procent av befolkningen bor på landsbygden och försörjer sig mestadels på jordbruk. Men det är svårt att få maten att räcka till och därför är många barn undernärda, vilket innebär att de lätt blir sjuka. Bara en av tio familjer på landsbygden har tillgång till en latrin och bara 35 procent har tillgång till säkert dricksvatten. Det innebär att tusentals kambodjanska barn dör varje år i olika sjukdomar för att de druckit smutsigt vatten.
Dagens kambodjaner lever med konsekvenserna av ett krig, ett inbördeskrig och ett brutalt folkmord som påverkat varje del av det samhälle de lever i. Folkmordet skedde under senare delen av 70-talet och under de fyra år som Röda Khmererna styrde landet dog 1,7 miljoner människor, nästan en fjärdedel av befolkningen. Stora delar av en generation raderades ut och mycket kunskap och kompetens försvann.
Idag är landet mycket fattigt eftersom utvecklingen helt stannade av. Nu måste befolkningen försöka anpassa sig till en snabb modernisering av ett fattigt traditionellt bondesamhälle. Det har lett till att barn och unga upplever en stor stress och är förvirrade över relationer, skolan och sin framtid.
Många barn i Kambodja får börja skolan, men bara 40 procent går klart (till klass 6) och många barn går inte till skolan alla dagar. Eftersom det även är brist på plats i skolorna får många barn bara gå i skolan halva dagen. Färre än 5 procent av lärarna har en egen grundskoleutbildning. Det tar lång tid att utbilda nya lärare eftersom en hel generation under Röda Khmerernas styre på 70-talet växte upp utan att lära sig läsa.
På grund av svårigheterna med att finna arbete på landsbygden har många familjer en familjemedlem, ofta ett barn, som fått flytta till Phnom Penh eller till Vietnam för att arbeta. När barn flyttar hemifrån för att försörja familjen utsätts de för stora risker och saknar stöd från vuxna som vill deras bästa. Kambodja har blivit en knutpunkt för trafficking i Asien på grund av fattigdomen och befolkningens utsatthet. Många barn utsätts för våld, sexuellt utnyttjande och exploatering och vet inte vart de ska vända sig för att få hjälp.
ChildFund Kambodjas arbete
Childfund Kambodja arbetar för att barn och familjer ska få en bättre livssituation och för att de så småningom ska kunna försörja sig själva. Det gör man genom insatser inom utbildning, hälsa och försörjning.
Skola
Det är stor brist på lärare i Kambodja, eftersom många lärare avrättades under Röda Khmerernas styre och en hel generation på 70-talet växte upp utan att alls gå i skolan eller lära sig läsa. Många skolor revs också, så det finns inte heller tillräckligt många skolor. Idag är situationen i vissa skolor så dålig att många av de barn som faktiskt får möjlighet att gå i skolan inte vill gå dit. Det kan till exempel vara så att det inte finns varken rent vatten att dricka och tvätta sig i, att det saknas toaletter, eller att barnen sitter får sitta väldigt trångt i klassrummen.
Childfund Kambodja arbetar för att förbättra situationen i skolorna och för att göra dem till en plats där barnen kan känna sig trygga och utvecklas. Det kan handla om att ordna tillgång till vatten och toaletter, bygga nya klassrum och se till att det finns bra utbildningsmaterial. En annan viktig del för att göra barnens skoldag bättre är att utbilda lärare i nya undervisningsmetoder som låter barnen vara aktiva under lektionerna.
Hälsa och rent vatten
För att förbättra barnens och familjernas hälsa arbetar fadderprojekten både med förebyggande åtgärder, som att informera om vanliga sjukdomar och om hur man kan undvika att smittas, och med att öka tillgången till hälsokliniker och sjukvårdspersonal så att barnen kan få vård om de blir sjuka. Fadderprojeketen arbetar också med hälsokontroller och vaccinationer för små barn, samt med mödravård.
Genom hälsovolontärer informeras barnens föräldrar om näringslära för barn och om hur de kan undvika att barnen drabbas av vanliga sjukdomar som tyfoid, dysentri och diarré. Och så klart om vad de ska göra om barnen ändå blir sjuka.
En viktig del i det förebyggande arbetet är vatten. Tillgång till rent och säkert vatten att dricka och tvätta sig i är en förutsättning för att barnen ska hålla sig friska.
Försörjning
Childfund Kambodja arbetar i sina fadderprojekt med att förbättra försörjningsmöjligheterna för familjerna och göra det möjligt för dem att försörja sig utan att behöva splittra familjen och flytta till städer. De arbetar också för att göra familjerna medvetna om riskerna i att skicka sina barn för att arbeta i storstäder. Genom olika projekt och inkomstskapande aktiviteter får familjerna möjlighet att försörja sig själva där de bor.
Eftersom nästan hälften av befolkningen är under 18 år riktar sig många inkomstskapande aktiviteter mot ungdomar och att stödja dem i att hitta en försörjning och bli bra förebilder. Det kan till exempel handla om att ungdomarna får gå yrkesutbildningar och få tillgång till mikrolån. Ett projekt för att ge ungdomar en försörjning är ett fiskdammsprojekt där ungdomar får lära sig att odla fisk i dammar. Eftersom det inte är så många som odlar fisk så går det bra att sälja fisken.
Barns rättigheter
Fadderprojekten arbetar för att informera barn om deras rättigheter och för att de ska veta var de kan vända sig om de eller andra barn i deras omgivning utsätts för orättvisor eller övergrepp.
Ett nystartat projekt är Child Helpline som är en gratis telefonlinje för kambodjanska barn som far illa och behöver hjälp och någon att prata med.
När barnen ringer Child Helpline får de prata med utbildade personer som både har tid att lyssna och möjlighet att sätta dem i kontakt med rätt organisation eller myndighet om det är så att de utsatts för brott. Men de kommer också att arbeta med att föra de problem som barnen tar upp vidare till myndigheter och beslutsfattare, för att göra dem mer medvetna om barns situation i landet.
Fakta om Kambodja
Befolkning och språk
Den största delen av Kambodjas befolkning, omkring 90 procent, tillhör befolkningsgruppen Khmer. De största minoritetsgrupperna är kineser, vietnameser och cham. I norr lever folkgrupper som kallas khmer loeu (höglandskhmerer).
Kambodja har en ung befolkning, 40 procent är under 18 år. I den äldre åldersgruppen finns fler kvinnor än män på grund av många års krig och terror, som främst drabbat männen.
Det officiella språket är Khmer. Engelskan har allt mer börjat ersätta franskan som administrativt språk.
Religion
De flesta kambodjaner är buddhister och de flesta traditionella högtider är knutna till buddhismen. Under röda khmerernas styre var religionsutövning förbjuden men buddismen fick status som Kambodjas statsreligion 1989. Sedan dess har tusentals tempel och kloster återuppbyggts. Många kambodjaner tror dessutom på naturreligioner.
I landet finns också minoritetsgrupper av muslimer och kristna.
Ekonomi
Grunden för den kambodjanska ekonomin är jordbruket, som sysselsätter 70 procent av befolkningen. Jordbruket är svårt och blir ineffektivt på grund av att det inte gjorts några investeringar i bevattningssystem eller annan infrastruktur.
Sedan landet demokratiserades 1993 har industrin och då främst textilproduktionen vuxit. Även turismen börjar få en stor betydelse för landets ekonomi.
Kambodjas viktigaste energikälla är brännved och majoriteten av befolkningen har inte tillgång till elektricitet. All annan energi importeras. Elnätet är i stort behov av reparation och elavbrott är vanliga.
Den viktigaste naturtillgången är de stora skogarna med sitt trävirke, men den största delen av avverkningen sker illegalt och utan återplantering.
Källor: Utrikespolitiska institutet och ChildFund Cambodia


