Filippinerna

Vårt arbete

I Filippinerna samarbetar Barnfonden med ChildFund som har arbetat i landet sedan 1954. I dagsläget stödjer faddrar genom ChildFund ca 33 000 barn och deras familjer. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.

I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst. Hur programmen är upplagda varierar från land till land och från projekt till projekt eftersom arbetet anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbetet.

För att förbättra barnens hälsa görs regelbundna hälsokontroller och de barn som behöver det får näringstillskott. Det läggs också vikt vid vård för spädbarn och förebyggande vård för mödrar. Genom att föräldrarna erbjuds kurser i näringslära, och lär sig att laga mer näringsriktig mat förbättras barnens hälsa på lång sikt.

I anslutning till flera projekt finns numera dagis, kallade ECD center, där mammorna kan lämna sina barn när de behöver jobba. Detta har stor betydelse för hela familjen och dess utveckling eftersom det betyder att mamman kan jobba och äldre syskon kan gå till skolan istället för att vara hemma och ta hand om de små barnen.

Många fattiga familjer har svårt att ta sig ur sin situation eftersom de inte har möjlighet att få lån genom vanliga banker. Genom mikrokrediter, som är små lån som administreras inom projektet, får även familjer som inte kan erbjuda någon säkerhet för lånet eller kanske inte kan läsa eller skriva möjlighet att låna. Lånet kan till exempel gå till att köpa in djur eller redskap för att starta ett jordbruk.

Levnadsförhållanden

Filippinerna består av 7200 öar och en stor del av befolkningen bor längs kusterna på dessa öar. De mest utsatta grupperna bor på landsbygden. Där satsas relativt lite på sjukvård och annan service som befolkningen behöver. De svåra förhållandena på landsbygden har gjort att många söker sig till städerna. Den stora mängden människor som samlas i städerna leder även där till allt svårare förhållanden och kåkstäderna växer. En stor del av Filippinernas befolkning lever på så lite som under 2 dollar om dagen.

De flesta filippinare arbetar inom jordbruk eller fiske, en mindre del är anställda inom industrin eller tjänstesektorn. På grund av brist på lagliga anställningar tvingas en allt större del att jobba svart som gatuförsäljare eller skoputsare. Varje år flyttar många filippinare utomlands på grund av bristen på jobb i hemlandet. Detta gäller både välutbildade som lämnar landet och lågutbildade som arbetar som hembiträden i andra länder.

Barnarbete är förbjudet i lag men det beräknas att över två miljoner filippinska barn arbetar. De flesta av dem arbetar på landsbygden eller inom den informella sektorn. Många yngre flickor arbetar som hembiträden.

Befolkning och språk

Gränserna mellan folkgrupperna på Filippinerna är ofta flytande. Större delen av befolkningen, allmänt kallade filipinos, är huvudsakligen av malaj-ursprung. Invandringen från kolonialmakterna Spanien och USA har satt spår i befolkningen och det bor även en stor grupp kineser på Filippinerna.

Språket filipino är modersmål för cirka en fjärdedel av befolkningen. Många fler har filipino som andra språk och en stor del av befolkningen talar även engelska. Andra stora språk är cebuano, ilocano, hiligaynon och bicolano. Både engelska och filipino är obligatoriskt i skolan.

Kultur och religion

Långvariga influenser från kolonialländerna Spanien och från USA har gjort att den ursprungliga filippinska kulturen bara lever kvar bland små grupper av befolkningen. De speciella influenserna har gjort att den filippinska kulturen på sätt och vis påminner mer om den latinamerikanska än om den asiatiska kulturen. Filippinska dansband spelar ofta latinamerikansk och väst-inspirerad musik.

Den katolska läran infördes av kolonisatörerna. Idag är Filippinerna övervägande katolskt, och bara på öarna Mindanao och Sulu i söder, finns en muslimsk minoritet. Kyrkorna är ofta politiskt aktiva och konservativa.

Klimat och geografi

Filippinerna har ett tropiskt havsklimat. Stormar och tyfoner förekommer ofta.

Landet består av 7 200 öar, men de flesta av dem är små. De elva största utgör 92 procent av landmassan. Närmare tusen av öarna är bebodda. De största är Luzon i norr, där huvudstaden Manila är belägen, och Mindanao i söder. Öarnas inland är högt och bergigt och det finns flera aktiva vulkaner. Jordbävningar är vanliga. Den vulkaniska marken är bördig och klimatet är gynnsamt för jordbruk. Drygt en tredjedel av ytan är jordbruksmark.

Historia

De äldsta fynden av mänskliga bosättningar på Filippinerna härstammar från 30000 år sedan. På 1000-talet flyttade malajfolk från Indonesien och Malackahalvön till öarna.

Spanska upptäcktsresande fann Filippinerna redan i början av 1500-talet och år 1570 skickade Spanien en flotta för att erövra öarna. Området döptes efter Spaniens kung Filip II. Före spanjorernas ankomst ägdes jorden gemensamt, men under det spanska styret grundlades dagens ojämna ägarförhållanden.

Senare blev Filippinerna en del i maktkampen och kriget mellan Spanien och USA. USA försåg filippinska gerillagrupper med vapen under kriget. Rebellerna utropade Filipinerna till en självständig stat 1898, men när USA sedan gick vinnande ur kriget så överlämnades landet trots detta till USA och självständighetsförklaringen ignorerades. Under det amerikanska styret infördes stora förändringar vad gällde skolsystem och vård. Handeln dominerades av amerikanska företag och befolkningen blev helt beroende av jordbruk för sin försörjning. Filippinerna blev, genom ett avtal 1934, lovade självständighet inom tio år men detta hann inte bli verklighet innan landet under andra världskriget blev ockuperat av Japan. Ockupationen varade till 1945. Filippinerna blev slutligen ett självständigt land 1946.

Ekonomi

Filippinerna var ett av regionens rikaste länder på 1960-talet, men medan tillväxten sedan tog fart i flera av grannländerna stagnerade den filippinska ekonomin.

Jordbruk, fiske och skogsbruk utgör stommen i ekonomin och är fortfarande den sektor som sysselsätter flest människor. Ekonomiskt dominerar dock tillverkningsindustrin och industrivaror utgör omkring 90 % av Filippinernas export.

Pengar som skickas hem av filippinare som arbetar utomlands utgör en stor del av ekonomin.  

Källa: UI:s Landguiden.