Gambia

| Officiellt namn: | Republic of The Gambia/ Republiken Gambia |
| Yta: | 11 295 km² |
| Huvudstad: | Banjul |
| Antal invånare: | 1 600 000 (2006) |
| Statsskick: | republik, enhetsstat |
| Medellivslängd: | 56,1 |
Vårt arbete
I Gambia samarbetar Barnfonden med ChildFund som har haft verksamhet i landet sedan 1984. I dagsläget stödjer faddrar genom ChildFund ca 20 000 barn och deras familjer. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.
I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst. Hur programmen är upplagda varierar från land till land och från projekt till projekt eftersom arbetet anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbete.
För att minska barnadödligheten i Gambia, främst orsakad av malaria, har ChildFund tillsammans med WHO och UNICEF delat ut myggnät och infört bättre malariakontroll. Dessutom har lokala hälsokliniker och apotek byggts. På så sätt har barnadödligheten i vissa områden minskat med 40 %. För att minska risken för sjukdomar ytterligare har ChildFund ordnat system för rent dricksvatten samt byggt latriner som, tillsammans med utbildning kring hälsa, förbättrat saniteten.
ChildFund arbetar med alternativa utbildningsprogram som ger yrkesutbildning till unga som hoppat av skolan. T ex inom IT, kontor, sömnad, garnfärgning och snickeri. Dessutom finns mikrokreditprogram som hjälper eleverna att starta egna rörelser.
Särskilda center för små barn finns i samtliga projektområden och i samarbete med World Food Program arbetar ChildFund för att ge alla barn i programområdena tillgång till näringsrik mat. I förskolorna som finns vid projekten finns också så kallade Drömhörnor med böcker och leksaker som barnen sällan har tillgång till i hemmen.
I varje område finns minst en större inkomstskapande verksamhet, t ex juicetillverkning i Darsilami, odling av cashewnötter i Mankana, bageri och produktion av lök i Bintang, enklare hotell i Bijilo och Sanyang, uthyrning av hus i Tanjeh och Kalagi, cykeltransporter i Kafuta och Foni och skrädderi för produktion av skoluniformer och andra kläder i Bijilo.
Levnadsförhållanden
I Gambia lever 1,5 miljoner människor på en yta stor som Skåne. Landet är inte självförsörjande på livsmedel och näringsbrist är vanligt bland befolkningen. Barnen utsätts för många risker under sin uppväxt och därför är barnadödligheten hög. Bland annat malaria skördar många liv varje år. Den beräknade livslängden för vuxna är endast 56 år.
En oroväckande trend är att andelen fattiga ökar istället för att minska och att 69% av befolkningen nu lever under fattigdomsstrecket. Det innebär att de lever på mindre än en dollar om dagen.
Turismen står för en stor del av Gambias inkomster. Dock kommer stora delar av vinsten aldrig till Gambia, eftersom många turister köper paketresor och på så sätt inte gynnar den lokala ekonomin. Tyvärr för turismen även med sig nya problem som till exempel sexturism och utnyttjande av barn.
Utbildning är avgiftsfri upp till högstadiet, med den är inte obligatorisk och få flickor går ut skolan eftersom de gifts bort tidigt eller får stanna hemma och hjälpa till med hushållet. Utanför Banjul är brist på skolor och lärare en bidragande orsak till att få utbildar sig. Den läskunniga delen av befolkningen är bara 37 %.
Befolkning och språk
Gambia är ett av de mest tätbefolkade länderna i Afrika. Befolkningen på 1,5 miljoner människor bor på en yta ungefär lika stor som Skånes. De stora folkgrupperna är mandinka, fulani och wolof. Traditionellt försörjde sig den största folkgruppen mandinka på jordbruk, fulanifolket var boskapsskötare och woloffolket ägnade sig åt handel. Den traditionella uppdelningen mellan folken har luckrats upp i och med den snabba inflyttningen till städerna.
Ungefär halva befolkningen behärskar det officiella språket engelska men främst används de lokala modersmålen.
Kultur och religion
Ungefär 90 % av befolkningen är muslimer. Resterande är kristna eller utövar olika naturreligioner. Musik och dans är viktiga inslag i de gambiska traditionerna.
Medier som radio och tidningar kan inte arbeta fritt i Gambia, som infört sanktioner mot frispråkig media. Med tanke på riskerna så är självcensuren bland journalister utbredd.
Geografi och klimat
Gambia ligger inneslutet i grannlandet Senegal men har kust mot Atlanten i väster. Landet följer Gambiafloden ca 30 mil och är som bredast endast 5 mil. Förutom sumpmarkerna och mangroveträsken runt floden är landskapet platt och savannliknande.
Klimatet är subtropiskt med en behaglig torr och solig vinterårstid som gjort landet populärt bland turister.
Historia
Mandinkafolket invandrade till området på 1300-talet. De var muslimer och började bedriva jordbruk och organisera handeln runt Gambiafloden. Innan detta tror man att folkgruppen diola levde i området. Portugiserna anlände i slutet av 1400-talet och började handla med de lokala handelsstationerna. Från början var handelsvarorna guld och elfenben, men så småningom tog slavhandeln över. Britterna fick kontrollen över handeln på Gambiafloden genom Versaillesavtalet 1783. Frihetsprocessen började efter andra världskrigets slut. Då fanns inga vägar, skolor eller sjukhus utanför huvudstaden Banjul. Gambia blev självständigt 1965.
Ekonomi
Större delen av befolkningen arbetar inom jordbruket. Jordnötter är den största exportvaran. För egen konsumption odlas mest ris, hirs, majs och kassava. Turismen har sedan många år varit en viktig del av Gambias ekonomi. Många gambier arbetar inom den informella sektorn med yrken knutna till turism, som till exempel guide, chaufför eller försäljare.


