Hälsa
De lokala utvecklingsprojekt som Barnfonden stödjer arbetar med en rad insatser för att fadderbarnen och deras familjer ska få bättre hälsa och för att motverka sjukdomar.
Mödravård och kontroller
Arbetet för en bättre hälsa börjar redan när barnet ligger i mammans mage. Genom mödravård och rådgivning skapas förutsättningar för barnet att födas friskt. Barnen följs sedan upp genom regelbundna kontroller där de vägs och mäts och mammorna får råd om hur de ser till att barnen får tillräckligt med näring och hur sjukdomar kan undvikas. Barnen vaccineras också mot de vanligaste barnsjukdomarna.
Här kan du läsa mer om hur projekten arbetar för bättre barnhälsa >>
Förebyggande arbete
Fadderprojekten arbetar också med insatser som leder till en bättre boendemiljö och förbättrad hygien och sanitet för barnen och familjerna. Det handlar dels om att öka kunskapen om kopplingen mellan hygien och sjukdomar och dels om konkreta insatser som att bygga latriner och borra brunnar som ger rent dricksvatten.
Hälso- och sjukvård
I många områden där fadderprojekten startas finns inga hälsokliniker och ett första steg blir i sådana fall att bygga en klinik och att i samarbete med lokala myndigheter förse kliniken med utbildad personal, utrustning och mediciner. Projektet subventionerar sedan vanligtvis kostnaden för undersökningar och mediciner för fadderbarnen och deras familjer.
Information om sjukdomar
En viktig del i det förebyggande arbetet i fadderprojekten handlar om att informera om symtomen på olika sjukdomar, så att familjerna vet när de måste söka sig till hälsokliniken för att få vård och mediciner och när det räcker med vård hemma.
Här kan du läsa om arbetet mot malaria i Mali >>
Här kan du läsa mer om några av de vanligaste sjukdomarna i de länder där fadderbarnen bor.
Ill: Mattias Gordon
Afrikansk sömnsjuka (Trypanosomiasis)
Afrikans sömnsjuka eller Trypanosomiasis, som är det medicinska namnet på sjukdomen, är en infektionssjukdom. Den förekommer i väst- och östafrika och sprids av tsetseflugan. När flugan biter sig fast för att suga blod sprids parasiter till människan. Smittan finns bara i de områden i Afrika där tsetseflugan finns.
Den smittade får först ett karaktäristiskt svårläkt sår på platsen för insektsbettet. I början av sjukdomsförloppet är symptomen allmänna så som huvudvärk, yrsel, trötthet, led- och muskelvärk, aptitlöshet. Sedan får den sjuke feber och lymfkörtlarna förstoras.
Sjukdomen delas upp i en östafrikansk och en västafrikansk form och sjukdomsförloppet mellan de båda formerna skiljer sig åt.
Den östafrikanska formen utvecklas snabbare än den västafrikanska och angriper det centrala nervsystemet i den andra fasen av sjukdomen. Det orsakar humörsvängningar och förvirring. Den sjuke får sedan hjärnhinneinflammation och avlider inom några veckor.
I det andra stadiet av sjukdomen infaller även sömnrubbningar som medför att personen inte kan sova på natten och kan falla i sömn mitt på dagen. Sömnrubbningarna har gett sjukdomen sitt namn.
Den västafrikanska formen har ett längre sjukdomsförlopp men utan behandling så når den också det centrala nervsystemet och leder till döden.
Trypanosomiasis är en svårbehandlad sjukdom och behandlingen har svåra biverkningar. Det är viktigt att sjukdomen upptäcks och behandlas innan den når det centrala nervsystemet. Efter det är chanserna att överleva små trots behandling.
Denguefeber
50 miljoner människor smittas och insjuknar i denguefeber varje år och två femtedelar av jordens befolkning bor i områden där sjukdomen finns och löper risk att smittas. I vissa asiatiska länder är denguefeber en av de vanligaste sjukdomarna och dödsorsakerna bland barn.
Denguefeber orsakas av ett virus som överförs av myggor. Sjukdomen har influensaliknande symptom men dessa kan variera mycket. Hos småbarn är symptomen ofta feber och klåda. Hos vuxna kan symptomen variera mellan bara en mild feber till hög feber med svår huvudvärk, led- och muskelvärk och kärlsprängda ögon.
Den allvarligaste formen av sjukdomen, som är relativt ovanlig, kallas hemorragisk dengue. Den kan bli livshotande eftersom den orsakar blödningar från slemhinnor, huden och från mag- och tarmkanalen. Hemorragisk dengue uppstår bara hos små barn och hos vuxna som redan varit smittade flera gånger.
Det finns ingen speciell behandling mot denguefeber och det finns idag heller inget vaccin mot sjukdomen. Med läkarvård är andelen som avlider i sjukdomen bara 1% men utan vård avlider upp emot 20% av de som insjuknar i den allvarligare formen av denguefeber.
Denguefeber förekommer i länder med tropiskt och subtropiskt klimat och där mest i städer och bebyggda områden. Enda sättet att stoppa spridningen av denguefeber är att minska antalet smittspridande myggor och platserna där myggor kan föröka sig. Där det finns stillastående vatten kan myggorna snabbt föröka sig. I bebyggda områden och städer i Asien och Latinamerika förökar sig myggorna oftast i vattenbehållare skapade av människan, som tunnor, containrar, gamla bildäck och andra saker som kan samla upp regnvatten. I Afrika förökar sig myggorna oftare i naturliga vattensamlingar.
Diarrésjukdomar
Varje år dör 1,6 miljoner människor i olika diarrésjukdomar, de flesta av dem är barn under fem år.
Diarré orsakas av en infektion av virus, bakterier eller bakteriegifter, så kallad matförgiftning. Infektionen kan uppkomma genom att man dricker förorenat vatten, äter skämd mat eller blir smittad av en annan person.
En sjuk person smittar lätt och när det är brist på rent vatten att tvätta sig i eller dåliga hygieniska förhållanden så ökar smittspridningen.
Hos små barn kan diarré snabbt leda till allvarlig uttorkning, som om den inte behandlas rätt kan få dödlig utgång.
Behandlingen beror på anledningen till infektionen. Vissa infektioner måste behandlas medicinskt. I andra fall räcker det med rätt vård hemma. Det är då viktigt att den sjuke får mycket rent vatten att dricka och gärna med salt. Det bästa är vätskeersättning som innehåller nödvändiga salter och motverkar uttorkning.
Hiv/aids
Enligt Världshälsoorganisationen var 33,2 miljoner människor hiv-smittade år 2007.
Hiv-infektion och aids orsakas av Humant Immunbrist Virus som bryter ner kroppens immunförsvar. Aids är ett dödligt tillstånd eftersom svåra skador på immunförsvaret medför att den drabbade blir extremt känslig för infektioner, som kroppen inte kan bekämpa.
Smittan kan överföras vid sexuella kontakter och från en infekterad kvinna till hennes barn under graviditeten, förlossningen eller vid amning. Man kan också smittas genom blod eller vävnad från en smittad person, till exempel av återanvända kanyler eller vid blodtransfusion.
Gravida kvinnor kan föda barn utan att barnet smittas. För att minska risken att barnet blir smittat kan mamman ta mediciner under graviditeten och barnet ska sedan inte ammas. Mamman måste då ha tillgång till både bröstmjölksersättning och rent vatten för att kunna mata barnet på ett säkert sätt. Om vattnet är smutsigt finns risk att barnet istället drabbas av livshotande diarréer.
Det kan dröja flera år från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut. Det är viktigt att upptäcka infektionen tidigt för att kontrollera smittan och för att den sjuke ska få tillgång till bromsmediciner när de behövs. Med tillgång till bromsmediciner kan hiv-smittade leva ett långt liv. Utan bromsmediciner insjuknar de flesta vuxna hiv-bärare i aids inom tio år. Barn som smittats av sin mamma kan uppnå vuxen ålder om smittan upptäcks direkt och barnet får behandling.
Malaria
Varje år insjuknar 500 miljoner människor i malaria och av dem avlider runt en miljon. De flesta av de som dör är spädbarn, barn och gravida kvinnor.
Malaria är en parasitsjukdom som överförs av anophelesmyggor. Det finns fyra typer av malaria varav den så kallade hjärnmalarian är den allvarligaste och svarar för så gott som alla dödsfall i malaria.
Om sjukdomen inte behandlas eller om parasiten är resistent mot den medicin som ges kan infektionen snabbt förvärras och bli livshotande.
Gravida kvinnor löper extra stor risk att få malaria. Det beror på förändringar som sker i kroppen under graviditeten som gör att parasiten kan utvecklas snabbare. Fostret kan också skadas och risken för missfall ökar. Även små barn är extra känsliga och det är därför väldigt viktigt att både små barn och gravida kvinnor har tillgång till myggnät att sova under.
Det finns idag inget vaccin mot malaria. Effektiva sätt att skydda sig mot malaria är att sova under myggnät med impregnering eller att använda myggspray inomhus. Långsiktigt går det att minska mängden myggor genom att röja undan dammar och fuktiga miljöer där myggorna kan föröka sig.
Tuberkulos
En tredjedel av världens befolkning bär på tuberkelbakterier men av dem insjuknar bara mellan fem och tio procent i sjukdomen. En i övrigt frisk person kan bära på tuberkelbakterier under en längre tid.
Tuberkelbakterier sprids med luften genom att smittbäraren hostar upp dem. Det krävs att man utsätts för bakterierna under en längre tid för att bli smittad. Bakterien angriper främst lungorna men även andra organ.
Det är först när immunförsvaret försvagas som sjukdomen bryter ut. Därför är personer med hiv extra känsliga och sjukdomen blir snabbt dödlig.
En person som insjuknat i tuberkulos behöver behandlas med läkemedel under sex till tolv månader. För att inte riskera att bakterierna blir motståndskraftiga mot behandlingen måste man använda flera olika läkemedel. Det är en dyr behandling för fattiga familjer som inte alltid har råd. Det är ett stort problem eftersom det är viktigt att behandlingen fullföljs och att medicinerna tas regelbundet. Annars riskerar man att återinsjukna eller att bakterierna blir resistenta.
Källor: WHO, Smittskyddsinstitutet och Vårdguiden.
Faktagranskad av Corina Caragounis, Leg läkare.
