Farligt, förnedrande och fullständigt onödigt. 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Ingreppet är farligt och kan leda till ett livslångt lidande. Attityder tar tid att förändra men vi ser att det går. Stöd vårt arbete så att färre flickor drabbas.

Detta kan du göra

Ditt stöd gör skillnad i kampen mot könsstympning. Barnfonden arbetar i flera länder med att förändra attityder mot könsstympning och andra övergrepp – och vi ser att det ger resultat! I området Siltie i Etiopien har vi arbetat mot könsstympning under flera år och andelen flickor som könsstympas har minskat från 81 till 57 procent. Nu vill vi sprida och utveckla vårt arbete så att färre flickor drabbas. Stöd vårt arbete redan idag!

PICT0490

Förändrar attityder

Könsstympning är ett brott. Ingreppet kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna och barns rättigheter. Traditionen är uråldrig och har praktiserats i över 2000 år. Trots att en sedvänja är så gammal och djupt rotad vet vi idag att det går att förändra attityder på relativt kort tid.

Mer kunskap gör att talen minskar

I Etiopien är könsstympning olagligt, men traditionen lever kvar trots förbudet. I Siltie i centrala Etiopien där vi har arbetat mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor i flera år har andelen könsstympade flickor minskat från 81 till 57 procent. Nu vill bara fem procent av föräldrarna att deras döttrar ska könsstympas och det är en stor minskning från den tidigare siffran på 46 procent. Vi har lyckats ändra djupt rotade attityder och fördomar om könsstympning, bland annat genom att höja kunskapen om hälsoriskerna och öka medvetenheten bland barnen själva. Ett resultat som vi är riktigt stolta över.

Bli projektfadder

För 100 kronor i månaden gör du stor skillnad. Som projektfadder är du med och stödjer olika projekt vi driver världen över. Ett av dem är i etiopiska Siraro där vi arbetar med att förebygga könsstympning och andra skadliga sedvänjor, till exempel barnäktenskap och könsrelaterat våld. Målet med projektet är att höja engagemanget för dessa frågor och förändra attityder så att färre flickor drabbas.

Gambia - DSC_0793

En viktig del i arbetet är att ge stöd åt så kallade tjejklubbar som finns på skolorna. Det är tjejerna själva som sätter agendan och driver utvecklingen. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.

Kunskapen om riskerna med könsstympning och flickors rättigheter måste höjas i alla led. I varje steg i våra projekt finns det lokal medverkan och förankring som spänner över åldersgränserna. Vi arbetar aktivt med att förändra attityder och sprida information till de traditionella ledarna. De spelar en viktig roll och har stort inflytande. I predikningar och andra sammanhang när många lyssna lyfter de upp farorna med könsstympning.

Handla i vår webshop – och stöd vårt arbete

Låt andra bli informerade om könsstympningens effekter genom att ge bort information om Barnfondens arbete. Du är med i kampen mot könsstympning, samtidigt som du låter andra bli delaktiga och informerade. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Gåvor som gör skillnad

Stödtelefon och information

Könsstympning är ett globalt problem. I Sverige är den uppskattade siffran från Socialstyrelsen att omkring 38 000 flickor och kvinnor kan ha blivit utsatta för könsstympning. De allra flesta blev utsatta innan de kom till Sverige. Många lever också i riskzonen för att bli utsatta, till exempel under en resa till hemlandet.

Det finns bra stöd för dig som kommer i kontakt med könsstympning eller andra former av hedersrelaterat våld och förtryck på hedersfortryck.se. Här finns information och vägledning för hur du kan hjälpa dem som är utsatta.

Stödtelefon för dig som är yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och vägledning i ärenden: 010 -223 57 60

Vad är könsstympning?

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 200 miljoner flickor och kvinnor i världen är könsstympade. Ingreppet är farligt och kan leda till ett livslångt lidande. Könsstympning är en prioriterad fråga för Barnfonden och vi ser att attityderna går att förändra så att färre flickor drabbas.

Könsstympning innebär att man tar bort hela eller delar av en flickas klitoris och blygdläppar. Ibland sys även de inre och yttre blygdläpparna ihop. Ingreppet är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Inget stöd i någon religion

Det finns inget stöd i någon religion för kvinnlig könsstympning, men sedvänjan återfinns inom en rad olika trosuppfattningar. Det är snarare ett socialt, kulturellt fenomen och därför är det viktigt att traditionella ledare, såsom religiösa ledare och äldre, är med i förändringen. För att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter såväl pondus som makt. I predikningar eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp riskerna med könsstympning.

Uråldrig tradition – globalt problem

Könsstympning är en uråldrig sedvänja som kan spåras cirka 2000 år bakåt i tiden. Trots att traditionen är så djupt rotad vet vi idag att det går att förändra synen på könsstympning på relativt kort tid. I de länder där vi är verksamma utförs kvinnlig könsstympning i Mali, Indonesien, Gambia, Burkina Faso, Etiopien, Senegal, Kenya, Benin, Togo och Uganda.

Enligt Socialstyrelsens uppskattning kan cirka 38 000 flickor och kvinnor i Sverige blivit utsatta för en könsstympning. De flesta är födda i Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia och de har blivit könsstympade innan de kom till Sverige. Det behövs därför både kunskap och beredskap inom vården även i Sverige för att ta emot flickor och kvinnor som är könsstympade och ge dem god vård.

Myter håller traditionen levande

Den här traditionen lever kvar som ett sätt att kontrollera flickors sexualitet. Sedvänjan är också ett uttryck för en djupt rotad ojämställdhet mellan könen. Könsstympningen utförs för att kontrollera kvinnors sexualitet, i tron om att en flicka eller kvinna som inte är könsstympad har ett större sexuellt begär. Den är tänkt att försäkra oskulden före ett äktenskap och troheten efteråt. Kvinnlig könsstympning är också en symbol för en flickas övergång till kvinna och som en naturlig del av kulturarvet.

Det finns många myter om det kvinnliga könsorganet. Till exempel att en flicka som inte är könsstympad är klumpig, att en oklippt klitoris kan växa till en penis storlek och att en könsstympning ökar fertiliteten.

Olika typer av könsstympning

Ordet könsstympning väcker känslor och reaktioner. Det är ett vedertaget begrepp såväl inom FN som i svensk lagstiftning. Kvinnlig könsstympning är en term som innefattar alla ingrepp i det kvinnliga könsorganet som görs av kulturella eller andra icke-medicinska anledningar. Ingreppen kan ske på olika sätt. Ibland skärs delar av klitoris och även blygdläppar bort. Det förekommer också att klitoris prickas med någonting vasst. Det kan förstöra känsliga nervändar och göra att det gör ont när man rör vid klitoris.

Den grövsta formen av könsstympning kallas för infibulation. Det innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Därefter sys huden ihop och ett litet hål, ibland så litet som en millimeter, lämnas öppet för att urin och menstruationsblod ska passera. Infibulation är den typen av könsstympning som är farligast och som medför mest besvär i efterhand – ofta hela livet. Infibulation är den ovanligaste typen av könsstympning och den utgör cirka 10 procent av fallen.

Ökat lidande – trots procentuell minskning

Trots att kvinnlig könsstympning minskar i andel stiger ändå antalet flickor som utsätts för varje år. Förklaringen är att befolkningsmängden ökar i de länder där sedvänjan praktiseras. Om inte det minskar kraftigt beräknas antalet könsstympningar stiga från 3,6 miljoner per år (2013) till 6,6 miljoner per år (2050).

Kvinna,baby

Men för livet

En kvinnlig könsstympning är ett farligt ingrepp som kan ge men för livet. Graden av besvär beror till stor del på vilken typ av könsstympning flickan eller kvinnan har utsatts för. Komplikationer som är vanliga omedelbart vid ingreppet är bland annat svår smärta, blödning, feber och blodförgiftning. Ingreppet och upplevelsen av händelsen kan skapa en chockreaktion hos den som är utsatt.

Kroppen kan ta stryk även på lång sikt och besvären kan uppkomma i efterhand, såväl fysiska som psykiska. En könsstympning kan leda till att det bildas cystor och bölder. Ingreppet kan också orsaka skador på urinröret som kan leda till inkontinens. Andra vanliga följder är smärtsamt sexliv och problem vid graviditet och förlossning.

 

Detta gör barnfonden

Barn är vårt fokus och det genomsyrar precis allt vi gör. Därför är könsstympning en prioriterad fråga för oss. Könsstympning är ett övergrepp som ofta ger men för livet och ett brott mot barns rättigheter. Vanligtvis är flickorna 4-11 år när det blir utsatta, men det händer också att spädbarn blir könsstympade. Vi kämpar för att flickor ska få växa upp hela!

Etiopien_flicka

Utbrett i många länder

Könsstympning förekommer i flera av länderna där Barnfonden arbetar. Etiopien, Burkina Faso, Kenya, Gambia, Togo, Indonesien och Mali är några exempel. Synen på könsstympning ser olika ut i länderna. Att utsätta en flicka för könsstympning är straffbart i många länder, men inte i alla. Vi ser att lagar inte räcker för att få bukt på gamla, traditionella sedvänjor. Kunskapen behöver höjas i alla led.

Det är många som inte är medvetna om att det finns lagar som förbjuder könsstympning och att följden kan bli flera års fängelse för den som utför ingreppet. Vi arbetar därför för att sprida information både om vilka risker könsstympning innebär för hälsan och om de lagar som finns.

Det är viktigt att det finns alternativ för dem som livnär sig på könsstympning. Barnfonden arbetar för att de som slutar genomföra ingreppen får hjälp till andra inkomskällor. Det kan till exempel vara genom att ge stöd till att starta en biodling där honungsförsäljning hjälper till med försörjningen.

Vad gör Barnfonden?

  • Vi arbetar med attitydförändringar och i Etiopien har tjejklubbar stor betydelse i arbetet mot kvinnlig könsstympning. På tjejklubbarna är det tjejerna som driver utvecklingen. De anordnar aktiviteter och teater är en metod som används för att sprida kunskap om hälsoriskerna med könsstympning. Många tjejer berättar att deras självkänsla blivit starkare och att de tack vare ökad kunskap nu vågar säga nej till könsstympning.
  • I arbetet mot könsstympning arbetar vi på flera plan. Attityder tar tid att förändra men det går. I bland annat Etiopien och Uganda arbetar vi med att öka kunskapen och kapaciteten bland vårdpersonal och ledare i lokala föreningar för att de i sin tur ska kunna hantera och ta itu med hälsorelaterade problem i samband med kvinnlig könsstympning. Parallellt med det här arbetet sprider vi information om sedvänjan och farorna med den.
  • I Barnfondens arbete med att förändra attityder spelar de traditionella ledarna en viktig roll. De besitter både pondus och makt. I predikan eller andra sammanhang när många lyssnar, lyfter de upp hälsofaror med könsstympning.
  • Barnfonden har stött skolprojekt i flera länder med utbredd könsstympning. Ett exempel är på Senenaskolan i Etiopien. Här finns en barnklubb för både flickor och pojkar där de tillsammans med vuxna pratar om könsstympning och dess konsekvenser. På skolan arbetar man också för att eleverna ska sprida informationen vidare i sina byar. De lite äldre eleverna håller själva möten i sina byar för att informera om skadliga traditionella sedvänjor, till exempel barnäktenskap och könsstympning.
  • I Siltie i centrala Etiopien där Barnfonden har arbetat mot könsstympning och andra skadliga traditionella sedvänjor i flera år har andelen könsstympade flickor minskat från 81 till 57 procent. Nu vill bara fem procent av föräldrarna att deras döttrar ska könsstympas och det är en stor minskning från den tidigare siffran på 46 procent.

Etiopien_Hanan-1000x1250

Hanan 14 år i Siltie, Etiopien. Hon är engagerad på sin skolas tjejklubb och drömmer om att bli arkeolog.

Anmäl dig här:

Jag vill bli
Speciella önskemål
Mina personuppgifter

Vill du bli fadder till mer än ett barn eller ha hjälp med din anmälan? Kontakta Barnfonden på 040- 12 18 85 eller mejla info@barnfonden.se

Barnfonden behandlar dina personuppgifter enligt personuppgiftslagen. Läs om PuL.

Lämna bidrag med swish

Anissa – Jag pratar med flickor som knappt vågar dricka för att de kan inte tömma sin urinblåsa ordentligt.
De har blivit ihopsydda och har svårigheter både att kissa och menstruera. Många går med smärtor i underliv, mage och rygg och de tror att det är normal smärta som alla flickor har.

Anissa Mohammed Hassan, sakkunnig inom könsstympning
.