Indonesien

Vårt arbete

I Indonesien samarbetar Barnfonden med ChildFund som haft verksamhet i landet sedan 1958. I dagsläget stödjer faddrar genom ChildFund ca 33 000 barn och deras familjer. ChildFund är en politiskt och religiöst obunden organisation som ger stöd till familjer oavsett deras trosuppfattning.

I alla länder där Barnfonden arbetar ligger fokus på insatser inom utbildning och hälsa. Det startas också olika projekt för att öka familjernas inkomst. Hur programmen är upplagda varierar från land till land och från projekt till projekt eftersom arbetet anpassas efter lokala förhållanden och efter familjernas egna önskemål. I fältarbetet eftersträvas en hållbar utveckling och hjälp till självhjälp. Familjerna är därför själva mycket delaktiga i arbetet.

Många fattiga familjer i Indonesien har svårt att ta sig ur sin situation eftersom de inte har möjligheter att få lån genom en vanlig bank. Genom mikrokrediter, som är små lån som administreras inom projektet, får även familjer, som inte kan erbjuda någon säkerhet för lånet eller kanske inte kan läsa eller skriva, möjlighet att låna. Lånet kan till exempel gå till att köpa in en symaskin för att starta en egen liten syateljé.  

Familjerna har svårt att möta barnens behov av näringsrik mat och då får barnen svårt att klara skolgången eftersom de är undernärda och sjuka. ChildFund arbetar genom olika jordbruksprogram för att säkra tillgången till mat och man delar även ut näringstillskott till barnen i området.

ChildFund driver eftermiddags- och kvällsskolor för barn som måste arbeta för att försörja familjen på dagarna. Dessa skolor är kostnadsfria. Här går många äldre barn t ex flickor som måste sköta syskon och hushåll på dagarna.

Levnadsförhållanden

Den indonesiska ekonomin utvecklas snabbt, men för de familjer som ännu inte nåtts av den ekonomiska utvecklingen i landet blir levnadsförhållandena ännu svårare när priser på mat och andra varor stiger. Detta leder i många fall till att även barnen måste arbeta för att försörja familjen och inte kan gå i skolan.

På landsbygden lever många familjer under svåra förhållanden då den jord de har att odla på är karg och nederbörden är opålitlig. Få grödor går att odla året om och eftersom familjerna inte har råd att köpa andra näringsrika livsmedel så lider många barn av undernäring och diarréer.

I och med den ekonomiska utvecklingen har stora satsningar gjorts på utbildning. Den obligatoriska skolgången är 9 år. Dock måste barnen själva betala material och skoluniform, så vissa barn har ändå inte möjlighet att gå i skolan. Andelen analfabeter har sjunkit drastiskt.

Befolkning och språk

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. Nästan hälften av invånarna är javaneser, vilka numera även bor på andra öar än Java. Sundaneserna är den näst största folkgruppen. Totalt finns ett stort antal folkgrupper, runt 300. Många av dessa folkgrupper har sina egna språk. Större delen av befolkningen talar javanesiska, närmare 70 miljoner, följt av sundanesiska, som talas av runt 20 miljoner.

Språket bahasa indonesia, som utvecklats ur malajsiskan, är landets officiella språk och fungerar i dag som en kommunikationslänk mellan indoneser med olika modersmål. De flesta invånare är minst tvåspråkiga.

Kultur och religion

Teater och musik är viktiga inslag i det indonesiska kulturlivet. Gamelanorkestrar som spelar slagverk är populära. Musiken är lugn och meditativ på Java, men mer dynamisk på Bali. Många hinduiska berättelser lever kvar genom skuggteatrar kallade wayang kulit, som spelas med dockor.

Den religiösa litteraturen var länge dominerande. Det var först på 1900-talet, när bahasa indonesia blev ett gemensamt språk som kunde läsas av många, som en modern litteratur växte fram.

Ateism är förbjudet enligt Indonesiens författning. Av befolkningen är 90% muslimer. Därutöver finns grupper av kristna och utövare av olika stamreligioner. Religionsfrihet är garanterad i författningen men konflikter mellan kristna och muslimer är vanliga.

Geografi och klimat

Indonesien består av 18 000 öar, varav 6000 är bebodda. Tillsammans upptar de en yta lika stor som Australiens fastland, dock är fyra femtedelar hav. Öarna har tropiskt havsklimat och en konstant hög temperatur. Den jämna temperaturen beror delvis på de varma vattnen runt öarna samt att ekvatorn skär mitt genom landet. Nederbörden varierar med monsunen.

Sumatra är den största ön. Öarna är bergiga på vissa håll, men det finns även utbredda sumpmarker och regnskogar. Indonesien har vulkanisk grund och många aktiva vulkaner.

Historia

Redan för 2000 år sedan fanns högtstående kulturer på öarna som idag utgör Indonesien. Dessa små kungadömen bedrev handel med Kina och Indien. Området blev sedan koloniserat av holländare som ville kontrollera handeln med kryddor, socker och tyger.

Under andra världskriget blev Indonesien ockuperat av Japan. Vid krigets slut utropade Sukarno, ledaren för ett nationalistiskt parti, Indonesiens självständighet. De allierade valde emellertid att återlämna landet till Nederländerna. Strider bröt ut mellan indonesiska nationalister på den ena sidan och holländare och britter på den andra. Britterna drog sig tillbaka 1946, men kriget mot holländarna fortsatte ända till 1949, då fred uppnåddes genom FN-förhandlingar. I december samma år blev landet självständigt och Indonesiens förenta stater bildades med Sukarno som president. Under 1960-talet var Indonesien ett av världens fattigaste länder. General Suharto tog över 1968. En demokratiseringsprocess började på 90-talet, då Suharto suttit över 30 år vid makten. Idag är regionala konflikter och terrordåd stora problem.

Ekonomi

Indonesien har bra ekonomiska förutsättningar med naturtillgångar som olja, gas, mineraler och även en växande tjänstesektor. Från 1960-talet till 1997 hade landet en hög tillväxt och klassades som ett medelinkomstland. Dock drabbades landet hårt av den ekonomiska krisen i Sydostasien 1997 och turistnäringen drabbades hårt av terrordåden på Bali 2002. I och med den ekonomiska krisen fick landet stora utlandsskulder.