Benin
Benin ligger mellan Togo och Nigeria vid
Guineabukten i Västafrika. Landet har en 12,5 mil långa kustlinjen och stäcker
sig 70 mil rakt norrut. Kustremsan är en lång sandrevel. Bakom denna finns
stora laguner och därpå följer ett bördigt slättlandskap. I övrigt består Benin
av ett mindre bördigt savannbevuxet lågland. Klimatet i söder är hett och
fuktigt, med två regnperioder och två torrperioder. I norr är klimatet tropiskt
och temperaturen varierar mycket över året.
Befolkning
Befolkningen består av ett 40-tal olika etniska grupper och det talas runt 60 olika språk och dialekter. Franska är officiellt språk, men talas inte utanför städerna.
Benins södra del är ett av Västafrikas mest tätbefolkade områden. På en tiondel av landets yta bor omkring hälften av landets knappt 7 miljoner invånare. På det bördiga slättlandet i söder bedrivs odling för självhushåll. Benin är numera självförsörjande när det gäller baslivsmedel och ungefär 65 procent av befolkningen är sysselsatta inom jordbruket.
Omkring två tredjedelar av Benins befolkning är animister, dvs anhängare till traditionella afrikanska religioner som präglas av andetro och förfädersdyrkan. Benin är voodoo-kulturens vagga. Slavar från området förde med sig sin religion till bland annat Västindien, Haiti och Brasilien, där den blandades med katolsk mysticism. Omkring en femtedel av befolkningen är kristna och av dessa är de flesta katoliker. Några mindre etniska grupper i norr och öster är muslimer.
Sociala förhållanden
För anställda i den officiella sektorn, finns pensions- och socialförsäkringar. Men många människor arbetar i den informella sektorn och saknar skyddsnät. Majoriteten av befolkningen är mycket fattig och klyftorna till den rika eliten i städerna är stora. Sjukvården är bristfällig, särskilt på landsbygden. Malaria är den mest spridda sjukdomen, men även amöbainfektioner och dysenteri är vanliga med hög dödlighet. HIV är ett utbrett problem och även många barn är drabbade. Bristen på rent dricksvatten är också mycket stor, vilket leder till sjukdomar.
Historia
På stora delar av det landområde som i dag utgör Benin fanns under medeltiden flera mindre kungadömen. Portugiserna utforskade områdets kust redan på 1400-talet men handelsutbytet inleddes först ett sekel senare då det största kungariket Abomey, inledde handel med europeiska uppköpare vid kusten. I utbyte mot slavar fick man tyg, alkohol och, framför allt, vapen. Med hjälp av dessa vapen kunde Abomey angripa grannstaterna och erövra fler slavar. Fransmännen och senare också engelsmän och portugiser grundade ett fort i landet, varifrån över 10 000 slavar om året skeppades ut. Detta område blev känt i Europa som "Slavkusten".
I början av 1700-talet erövrade Abomey flera grannstater. Det utvidgade riket kallades Dahomey. I mitten av 1800-talet stoppades handeln med slavar. Dahomey övergick till att exportera palmolja. Slavarna sattes nu i arbete på palmplantager. Men detta var inte lika lönsamt som slavhandel och riket drabbades av en ekonomisk nedgång.
Fransmännen tog kontroll över kustlandet och Dahomey blev 1892 ett franskt protektorat. Området kom att spela en undanskymd roll i Franska Västafrika, utan särskilt ekonomiskt värde för moderlandet. År 1958 fick Dahomey omfattande självstyre och 1960 erhöll landet full självständighet.
Modern historia
De första 15 åren efter självständigheten 1960 präglades av politisk oro, med etniska konflikter, kupper och flera militärregeringar. I oktober 1972 tog major Mathieu Kérékou makten. Därmed inleddes en 18 år lång militärdiktatur. 1974 förklarade presidenten att marxism-leninismen hade antagits som officiell statsideologi. Ett antal större företag, banker och försäkringsbolag nationaliserades. Regimen slog med kraft ned all opposition och 1977 antogs en grundlag som gjorde landet till en enpartistat.
Under 1980-talet kastades Benin in i en ekonomisk kris och det folkliga missnöjet blev allt starkare. I januari 1989 inledde många statstjänstemän en strejk, eftersom de inte fått betalt på flera månader. Landets banker, som alla var statsägda, kollapsade som ett resultat av den ekonomiska krisen, vanskötsel och korruption.
Kérékou gick slutligen med på att sammankalla en nationell konferens för att diskutera landets framtid. Presidenten hoppades kunna lugna opinionen och ändå behålla kontrollen i landet. Men konferensen beslöt att byta ut den gamla författningen och 1990 beslutades att enpartisystemet skulle avskaffas och en ny konstitution infördes. I februari 1991 hölls fria val. Därmed hade landet, vars namn nu var Republiken Benin, som första afrikanska stat fredligt gått från militärstyrd enpartistat till ett demokratiskt flerpartisystem.
Källa: UI:s Landguiden.
