Mitt möte med Binta

Jag önskar att ni alla kunde få uppleva det jag varit med om! Jag heter Susanne Bengtsson och jobbar som narkossjuksköterska på Halmstads sjukhus. Jag har varit fadder till Binta Camara i Gambia i snart ett år och jag är så glad att jag har fått gåvan att få hjälpa Binta och hennes familj.

Tidigare var mina föräldrar, syskon och jag faddrar till Geetha, en fantastisk liten indisk flicka som nu har blivit stor. Vi fick ett brev som berättade att Geetha inte behövde vår hjälp längre eftersom det gick så bra för Geetha och hennes familj att de inte längre behövde stöd genom projektet! Det var med blandade känslor vi mottog beskedet. Vi var ju så vana att få hjälpa familjen, men samtidigt väldigt glada att vi hade kunnat hjälpa dem att få det bra i livet. Men vi saknar alla Geetha och hennes familj.

Nu har även jag blivit stor och är alltså fadder till Binta. Jag bestämde mig för att hälsa på mitt nya fadderbarn och familjen.

Jag kom till Gambia kvällen innan jag skulle träffa Binta och längtade till att det skulle bli nästa dag!

Jag blev hämtad av Michelle från projektet och chauffören Tamba. Med var också min vän Richard som är från Gambia och är sjuksköterska som jag. Vi träffades i Darfur i Sudan när jag var där och jobbade för Räddningsverket.

Innan vi åkte till Binta fick jag besöka projektets kontor, där jag bland annat träffade Daniel som hjälpte mig att organisera mitt besök tillsammans med Barnfonden i Sverige.

Vi startade vår färd till Binta tidigt på morgonen. Det tog oss cirka tre timmar på grusvägar från Banjul att nå hennes by. När vi svängde in till byn stod där många barn som sjöng Welcome. Det var så överväldigande att det kom tårar i mina ögon. När min kompis Richard såg det, så sa han ”Sue this is Africa! We are always nice here.”

Jag mötte först Binta i hennes skolan, där jag också fick träffa hennes skolkompisar och lärare. Helt fantastiskt!! Vi var där en lång stund innan vi begav vi oss med Binta till hennes familj. Det var stort att få träffa familjen! De var många syskon. Vi pratades mycket och träffade också grannar och vänner. Så intressant!

Sedan fick jag möjlighet att se byns hälsoklinik, som jag hade önskat. Jag ville se hur de hade det på kliniken, eftersom jag själv är sjuksköterska. Eftersom jag har jobbat i Sudan, så blev jag inte förvånad över det jag såg. Det var som jag trodde, de har inte så mycket och behöver verkligen hjälp. Richard och jag tog oss till Röda korsets lokaler där jag kunde köpa en del material till kliniken i Bintas by.

När jag kom hem till Sverige igen gick jag en utbildning om Afrika och hälsa i låginkomstland. Den var verkligen givande och gav mig den helhetsbild av Afrika som jag alltid har önskat. Och stärkte mig i att jag gör rätt som följer mitt hjärta och vill hjälpa, fastän många säger att det jag gör är en droppe i havet, men så är det inte för mig…                                                                           

Susanne Bengtsson, Halmstad