Fadderbesök hos Haddi i Gambia

Kerstin läser för Haddi Kerstin Örbo har varit fadder till Haddi i Gambia sedan 2007. Hon besökte Haddi tillsammans med dottern Hanna och hennes man Rikard. Haddi bor i Darsilami som är en liten by i södra Gambia, precis vid gränsen till Senegal.

(Berättelsen är skriven av Hanna)

”Dagen började med ett besök på Childfund Gambias huvudkontor. Detta för att vi skulle få träffa en man som jobbar på BØRNEfonden i Danmark och som nu precis kommit till Gambia. Vi pratade en stund med honom, ChildFunds landschef och Nfamara som är fadderansvarig.

Sedan bar det av mot Haddis by som ligger i södra Gambia på gränsen till Senegal. En chaufför och guide från ChildFund med följde oss, alla var lika trevliga och måna om att vi skulle ha det bra. Efter en lång och skumpig väg som kändes som Dakarrallyt kom vi fram till Haddis by.

Vi åkte till fadderprojektskontoret som Haddis familj är ansluten till och fick bland annat se hur de organiserade varje barns information i mappar. Föräldrarna kom till kontoret varje gång de ville skriva brev och fick då hjälp att göra det i en bok som fanns i Haddis mapp.

Vi fortsatte sedan nervösa vidare till familjens hus. Här möttes vi av en ung familj med så mycket värme, kärlek och tacksamhet. Haddi, som är sju år, var blyg men satte sig bredvid oss och tog försiktigt emot presenterna. Några var inslagna i fint papper och hon fick lite hjälp att öppna dem. Ryggsäcken som presenterna låg i höll hon hårt i medan hon lyssnade när Kerstin läste för henne ur böckerna som hon fick. Familjen fick bland annat en stor säck ris och solcellslampor.

Eftersom det var fredag eftermiddag var skolan stängd men rektorn hämtades och kom för att visa oss Haddis skola som låg alldeles i närheten. Han var en tystlåten ung rektor som gjorde allt han kunde för att få skolan att fungera. De gåvor vi hade med oss var välbehövliga och vi är säkra på att de kommer att göra skillnad för barnen på denna skola.

Vi gick tillbaka till huset och blev bjudna på mat. Även här var det Domada som är ris med jordnötssås och någon sorts kött. Sedan kom mamman i familjen med ägg och gröna apelsiner för att ge oss som gåvor. Vi tog ett familjefoto och när vi skulle säga hejdå började Haddi gråta. Vi torkade tårarna och lovade att någon gång komma tillbaka. Och det kommer vi att göra.”