Vatten är liv. Det säger borgmästaren Yocouba Traoré, som visar mig runt i byn Tiéguekourouni i vårt nya fadderprojekt Yelen i södra Mali. Vi besöker skolan som har omkring 200 elever mellan första och sjätte klass. Barnen sitter tätt i träbänkarna under stråtak eller i salar i de två byggnaderna som är byggda av lera, av byborna själva. Hittills har barnen inte kunnat gå i skolan alls under regnperioden, men det ska det bli ändring på nu.

En bit bort ligger en byggplats där tre nya klassrum, en lekplats och latriner ska byggas, och allt ska vara klart inom tre månader. Pengarna till den nya skolan kommer från våra projektfaddrar, faddrar och andra givare. Ni är många som bidragit!

-  Vi ser fram emot att få arbeta med elever i den nya skolan säger Bourama Traoré, en av lärarna.

Enligt honom går uppskattningsvis 30 % av barnen i området, som är i skolåldern, i skolan. Det syns i klassrummen att flickorna är klart underrepresenterade.  När den nya byggnaden är klar blir det möjligt att ta emot fler elever och de behöver inte sitta så trångt. Det tror lärarna att kommer att bidra till att fler kommer till skolan.

Mama, Aïchata och Marama är ungefär jämngamla. Aïchata går i skolan och det skulle Mama och Marama också vilja göra…

-  Det kommer också att göras insatser för att informera om vikten av skolgång för både pojkar och flickor, och alla fadderbarn i skolåldern går redan i skolan. Det berättar Moussa Coulibaly, som ansvarar för fadderverksamheten på plats.

Något som säkerligen kommer att göra skolan ännu mer attraktiv är den nya brunnen. En stiftelse står för finansieringen genom Barnfonden, och när jag besöker platsen invid skolan där en borrmaskin nu står, har arbetet pågått i en vecka. Efter bara 45 meter, vilket inte ska vara särskilt djupt här i Mali, hittades vatten. Ingenjörerna från byggföretaget slår på borren, och vattnet slår upp i kaskader från marken, en underbar syn som jag delar med alla nyfikna bybor som följer med mig under vårt besök. Nu ska vattnet skickas till ett laboratorium för prover och när det är godkänt kommer en pump att sättas på plats, kanske redan inom några veckor.

Borrhålet som är 45 meter djupt och ska bli ännu djupare, för att det ska finnas vatten också under den värsta torkan mellan mars och juni.

- Under de torraste månaderna har våra egna brunnar torkat ut och då har vi fått gå flera kilometer för att hämta vatten. En borrad brunn kommer att göra stor skillnad för hela byn, konstaterar borgmästaren, påtagligt nöjd.

Rent dricksvatten vid skolan innebär också bättre hygien för barnen och mindre sjukdomar. Eftersom barnen idag måste hjälpa till att hämta vatten från brunnar som ligger långt bort betyder det också att deras liv blir lättare. Förhoppningsvis får de mer tid för skolarbete och lek.

I mars kommer en föräldrakommitté för skolan att börja arbeta tillsammans med personalen vid fadderprojektet, bland annat för att så många barn som möjligt ska få gå i skolan. Det är en utveckling att vara stolt över, både som fadder och Barnfondenrepresentant!

/Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden

Gula tomater, knippen med färsk lök och auberginebuskar. På bara några månader har det vuxit upp en grönsaksodling här i utkanten av byn Keleya i södra Mali. Byn har cirka 3 000 invånare och genom fadderprojektet som drivs av Barnfondens samarbetsorganisation BØRNEfonden har 180 barn i byn en fadder.

Alla kvinnor på fältet vill komma och hälsa och tacka för grönsaksodlingen, fast de har åstadkommit det mesta själva genom hårt arbete. De talar lite franska och bambara, det lokala språket. Det går inte att ta miste på att de är glada över sin odling, på vilket språk de än talar.

Kvinnorna arbetar på sin odling i två pass varje dag, ett på morgonen och ett på kvällen.

Det är den lokala kvinnogruppen som sköter grönsaksodlingen. Ett trettiotal kvinnor ingår i den grupp som arbetar med odlingen dagligen. Marken har de fått av bychefen, men stängslet omkring, grinden och de handgrävda brunnarna har fadderprojektet bidragit med. Stängslet behövs för att stoppa alla de kringströvande getter, som annars skulle få ett skrovmål.

Kvinnorna har också fått bidrag till att köpa fröer och utbildning i hur man sköter en grönsaksodling för att få bästa möjliga resultat. Odlingen påbörjades i oktober förra året efter ett möte mellan fadderprojektet och kvinnogruppen. Tillsammans kom de fram till att detta var en bra insats för att undvika undernäring och näringsbrist bland barnen i byn.

Barnen får ta del av skörden, som gör deras kost mer näringsrik.

Jag får lära mig att det behövs fyra brunnar för att odla en halv hektar mark i det här området. När jag tittar ned i en av brunnarna ser jag att den är cirka 10 meter djup med bara litet vatten längst ned. Det är tungt att hissa upp hinkarna med vatten och brunnsvattnet räcker inte till.

- Vi hämtar vatten från våra brunnar hemma, säger Matou Ballo, som håller på och vattnar majsplantorna. Hon är 37 år gammal och berättar att hon har fått sju barn, men sex har överlevt. Tre av dem är flickor, 15, 16 och 18 år gamla. De är redan gifta, och en av dem har fått barn i sin tur.

För Matou är grönsaksodlingen ett sätt att dryga måltiderna. Kvinnorna berättar att priserna på sorghum, ris och hirs har stigit rekordhögt på bara ett år. Förra året var priset på hirs 150 CFA-franc per kilo (ca 2 svenska kronor) i september. I år var priset motsvarande tid 230 till 250 franc, (3 till 4 kronor) på grund av den dåliga regnperioden.

När vi ska åka vidare kommer kvinnorna med grönsaker som de vill att jag ska ta med till min egen familj. Jag försöker förklara att jag är på resande fot. De vinkar när vi åker iväg. Jag har en vacker lila hjärtformad aubergine i knät. På vägen möter vi en kärra som dras av en åsna. På flaket står plastdunkar med vatten staplade. Kvinnorna gör verkligen allt de kan för att hålla grödorna vid liv i det torra klimatet.

/Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden

Flera stora hjälporganisationer har varnat för en annalkande hungerkatastrof i Sahelområdet, som omfattar flera afrikanska länder. I Mali går Sahelområdet som ett bälte i mitten av landet, norr om området där fadderprojekten ligger. Vid gränsen mot Algeriet, norr om Sahelområdet, ligger stora ökenområden. Där pågår strider mellan separatistgrupper och regeringsstyrkor. Minst 70 000 människor uppges vara på flykt, inom och utanför landet.

Men Mali är nästan tre gånger så stort som Sverige, och fadderprojekten berörs inte direkt av varken kriget i norr eller den hotade bristen på livsmedel i Sahelbältet.

-Men vi följer med situationen noggrant och har en plan för hur vi går tillväga om situationen förvärras, berättar André Sinamenye, landschef för BØRNEfonden  i Mali.

Enligt honom ledde bristen på regn under den förra regnperioden, i somras, till dåliga skördar i september och oktober. Varje år infaller det som kallas en mager period från juni till september, då sinar förråden och man väntar på nästa skörd. I år finns det risk för att den perioden börjar redan i april eller maj. Eftersom Mali är ett av världens fattigaste länder kan en förlängd mager period slå hårt mot den närmare 15 miljoner stora befolkningen, som till 70 % bor på landsbygden.

Det förebyggande arbete som görs i fadderprojekten innebär bland annat noggrannare kontroller av barn under 5 år, för att upptäcka undernäring i tid. Information om kost och hygien är också viktigt för att undvika diarrésjukdomar som kan drabba små barn hårt. Vid förskolorna får barnen näringsrik mat som minskar risken för att de ska bli undernärda.

I vår kommer utsäde och gödsel att distribueras till familjerna och så satsas det på grönsaksodlingar. För att skörden från odlingarna inte ska vara beroende av regnperioden krävs att nya brunnar borras och det är ett kostsamt och svårt arbete.

-Sedan hoppas vi förstås på en god regnperiod i år, säger André Sinamenye.

/Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden

Det fick jag lära mig när jag besökte fadderserviceavdelningen på kontoret i Malis huvudstad Bamako idag. De flesta faddrar skriver på engelska och på kontoret i Bamako översätts breven sedan till franska, som är officiellt språk i landet. Sedan skickas breven vidare till lokalkontoren ute i fadderprojekten, där personal kontaktar fadderbarnet och familjen och ser till att de får sitt brev. Om det behövs hjälper de till att översätta till det lokala språket bambara.

-  Förr fick vi svara på många frågor om regler för hantering av brev och gåvor. Nu får faddrarna så bra information av fadderservice i det land där de bor så de frågorna får vi knappast längre, berättar Aminata Samake Keita, koordinator för fadderserviceavdelningen.

Souleymane Makadji på fadderserviceavdelningen

Aminata har arbetat för vår samarbetsorganisation BØRNEfonden sedan starten 2003. Då var de sex handläggare som arbetade, nu är det ett tjugotal personer som arbetar på kontoret, varav 12 med fadderservice. Så har verksamheten i Mali också vuxit snabbt. Cirka 14 000 barn deltar i fadderprojekten och har en fadder genom bland annat Barnfonden. 3 500 svenska faddrar har ett fadderbarn i Mali. Andra länder där det också finns faddrar är Danmark, Frankrike, Taiwan och Irland.

Handläggarna på fadderservice har fullt upp om dagarna. Souleymane Makadji har precis öppnat ett vadderat kuvert från Tullinge och håller på att registrera brevet som medföljer. Jag ser en glimt av ett skolfoto på en blond svensk flicka, och ett fint hårdiadem som också fanns i paketet. Snart når det en flicka i Mali, som får något nytt att glädjas åt.

Hälsningar från Carolina Ehrnrooth, generalsekreterare på Barnfonden

Idag har vi fått en reseberättelse från Bodil Olofsson och Kent Andersson från Kungshamn som besökt sitt fadderbarn Jessica på Kap Verde för andra gången.

- För tre år sedan var vi på Kap Verde och hälsade på vårt fadderbarn Jessica som bor på ön Santiago. Vi hade en fantastisk dag tillsammans med Jessica och hennes familj och vi lovade att vi skulle komma tillbaka någon gång. Nu tyckte vi att det var dags att återvända och se hur familjen har det, säger Bodil Olofsson.

Läs hela berättelsen här >>

Hälsningar från Karin Wikström på Barnfonden